LillRävens lya

Ojojoj, nu börjar det ta sig. Ett par jaktböcker ligger bredvid mig och talar om att nu är det dags att börja plugga för att ta en jägarexamen i vår. Spännande spännande och klurigt klurigt. Ska jag våga mig på att panga med riktiga gevär med? Lyckas jag kommer vi ha hela frysen full av ekologiskt kött av olika slag av djur som fått leva ett fritt och glatt liv istället för en massa kemikaliespäckat färgat kött från livsmedelsbutikerna av djur som fått leva hela sina liv i små inhängnader och bara födas upp för att bli matbitar.

 

 

Snart kan man ju flytta ut i skogen ju och förvandlas till en skogsälva! Jaga, fiska, odla, ha några höns, många katter och en hund, några knoddar och en stor gosig timmerstuga. Ah, jag spinner nästan som en katt bara jag tänker på det!
Aja, men en sommarstuga nära havet med jaktmarker att låna i närheten, den drömmen känns lite närmare i alla fall!

 

Under de lediga dagarna vid midsommar var man ju bara tvungen att komma ut och guppa med båten en stund. Helt perfekt väder med sol och vita vackra moln! Man kunde bara inte låta bli! Plus att det var så underbart att få komma ifrån allt stök här hemma en sväng...
Tänk bara att få byta mot denna vackra vy en stund:

En ny flytväst shoppade jag mig precis innan, fin va? Jag tyckte att den var så sött flickig, thihi.

Med nydiskad skinande vit båt tog vi oss fram över det böljande blå till våra favoritfiskeplatser men även ett par nya. Bland annat en riktigt söt liten vik där löjorna lekte och vakade medan gäddorna envist jagade dem lite här och var i skymningen. Jagade även lite fuskfisk gjorde de ju på köpet...

 

Ibland är livet bra gött. Bara ligga och njuta och fiska. Gös blev det tyvärr ingen denna gång. Men vi ansträngde ju oss inte så värst heller, så vi får väl skylla oss själva. Aja, vi har ändå inget färdigt kök att göra iordning någon lyxmiddag i än. Ååååh, så jag längtar efter att det ska bli färdigt så man kan leva normalt igen och packa upp resten av alla flyttprylar!

 

Livet är hårt, men skymningarna underbara. Haha, det där lät illa...

 

Näckrosorna blommade ju! Så fina de var allihopa! Klart jag var tvungen att fota!

 

 

Nä, nästa gång får vi fasen se till att dra upp några gösar! Till dess får man väl glädja sig över en riktigt vit och vacker liten båt utan blodfläckar på och i. Gaaah!

 

Fiskemässa i Uppsala? Det händer inte ofta nej, men denna gången hann både jag och sambon kika in på Drabanten nere på stan där det hade dukats upp en godisbuffé för alla fiskenördar. Perfekt för att få tänka på något annat är jobb och flytt en stund.
Polarvargen tror jag det är som håller i minimässan, mycket bra initiativ! Och jättekul att spana runt på!

Såklart blev det ju en hel del godbitar shoppade. Detta hann vi plocka med oss hem...

Det ska bli spännande att testa den håriga rödvita "råttan", ska ju vara jättebra på tröga vår- och särskilt tröga höstgäddor har jag hört då den rör sig väldigt realistiskt i vattnet.

Grodorna var en ny uppfinning jag inte sett förut vad jag minns. Måste vara nån slags underlig spinnare, tål såklart att testas. Både jag och sambon föll ju för dem. Thihi.

En jerkbaitlåda var ju nog ändå det största kapet! Så underbart att inte behöva trycka ner de stora bumlingarna i små vanliga fiskelådor utan använda en sån här! Här är lådan fylld till bredden nästan, ändå hade vi några elakingar till som nog får vara utanför ändå. Aja, man kan inte få allt här i livet! Eller?

Flugfiske är ju min nya... fluga. Thihi. Så jag måste ju passa på att ha mig en regnbågsask med klara flugor som ska funka! Regnbåge känns som en sån bra fisk att börja flugfiska på. Lätt att få tag i då man bor i Uppsala och tyvärr inte bland de rödings- och öringsrika sjöarna i norrland eller liknande. Stackars mig!

Myra klappar händerna av lycka och utbrister: "Men, men, men... det innebär ju att jag kommer få ännu mera supergoda firrar att mumsa i mig! Jippi!"

Klart det blivit en del fiske nu när det varit så underbart väder. Och i lördags var jag, sambon och en hel del fisk på hugget i Väddökanalen.

Då det inte hade blivit något vidare nappande helgen innan när det var regnbågpremiär med onödigt tröga bågar, samt lite gäddfiske utan vidare resultat var det nu dags att skärpa till oss.

Vi hittade en riktigt bra och grund vik där det verkligen vimlade av gädda. Vinden låg på åt rätt håll och solen sken och värmde så skönt. Fyra gäddor på cirka en halvtimme fick vi upp, fler simmade efter dragen i det klara vattnet men hann inte hugga förrän de såg oss stå och vifta i båten. Vi får vifta mindre nästa gång. Thihi.

Gäddorna runt och under 2,5 kilo ungefär som nappade var ena riktigt pigga små odjur ändå. Vårglada och vred sig likt ormar när de försökte ta sig loss. Tre av dem fick såklart åka hem igen, men den största fick följa med oss hem istället. Så friska fina gäddor måste ju göra en sån bra gäddpudding minsann! Det kan inte vara lätt att vara så god inte... thihi.

Väl tillbaka vid bryggan igen efter några timmars utflykt runt om i kanalen, såg vi att det stog folk på bryggan och drog massvis med strömming! Vad tusan! Så tidigt? De brukar ju inte komma in förrän om ett par veckor åtminstone. Men jojo, nog fanns det strömming. Ekolodet visade stora moln av svarta prickar längs bottnen närmast bryggan. Ujujuj, så kul!

Så såklart passade vi på att klura på en häckla och doppa ner den för att få vår lilla del av de elektiska sillarna vi med. Det nappade otroligt bra, så bra har det nog aldrig nappat där ens. Så läckert! Och vad underbart det var att få dra lite strömming igen! Ju fler på häcklan, desto tyngre och roligare! De såg alla så goda ut att man ville sätta tänderna i dem direkt ju!

Då vi blev kvar så länge fick vi även se den gammaldags traditionen på Väddö; hur man drar "not". Ett annorlunda sätt att lägga nät. De ror ut med ett slags nät i en halvcirkel ut i kanalen och halar sedan in det från land igen och fisken som råkar vara innanför. Det var något helt otroligt vad mycket stömming de fick på så sätt! Ujujuj!

 

...har nu väntar jävligt länge denna vinter! Men äntligen hade islocket spruckit upp på Ekoln lite grann och jag och sambon var direkt där för att doppa kroken.

Vilken känsla när man fick kasta första kastet för i år! Gudomligt!

Inget napp och inget hugg, men känslan av den goa spänningen och friheten gjorde en på det bästa humöret, även fast man var fruktansvärt trött efter att ha dansat loss hela natten med kära lilla Virre. Vilken go helg!

Sitta och njuta av vårsolen och fiska, kan det bli bättre???
Det var även fler som kikade fram och ville dra nytta av vårsolen, så glad man blir av alla små vårtecken!

Lagom till våren hade jag tänkt mig bli lite fjortis igen, hahaha. Kunde ju bara inte motstå dessa söta Converse när vi även hann iväg en sväng till Thuns på lördagen för att shoppa loss! Mina mina mina!

Blogga och redigera bilder fick jag hjälp med också. Vilken hjälte hon är lilla Myra!

En av de första bilderna på min kära blötfis till FT2:a! Japp, nu är den testad under vattnet. Haha.

Fotade vår lilla Krokis som håller kvar vattnet för oss när vi badar ju. Är han inte söt?

Bra bildkvalité med ändå för att vara under ytan ju! Önskar jag hade lite fisk att fota istället. Kan visserligen sticka ner den i akvariumet men nä, den luktar så illa efteråt då nog. Hehe. Fiskbilder får vänta till i sommar.

 

Just ja, mina vita amaryllisar har nu slagit ut! Plågar er med en bild till! Men de är ju så fina!

Annat vitt fastnade också på linsen för några dagar sen, särskilt när jag testade "snöläget" på kameran.

 

Så skönt det är att ha landet på ena sidan knuten och storstan på den andra. Hade det funnits en sjö lite närmare med bara så hade ju allt varit komplett! Thihi.

 

 

Spår är så kul att försöka klura på vad som har traskat förbi. Dessa var så väldigt stora och annorlunda dock, ingen vanlig pippi inte.

 

 

Lite mörk bild men jag gillar hur solen kade sig!

 

 

Med solnedgångsläget får man såna här tjusiga bilder!

 

 

Denna är min favorit, ett drömlandskap ju:

 

Närbild på kvist med tuppkam...

 

 

Här en bit av bilden när jag zoomat in. Riktigt bra bilder blir det verkligen med denna kamera! Är så nöjd!

 

 

Men men, nu får man gömma sig i hemmets lugna vrå och kurera sig ordentligt då man åkt på lite halsont och hosta en stund. Jag har inte den minsta lust att vara sjuk, blir så rastlös jag blir tokig ju! Vill bara bli frisk frisk frisk!

 

 

Skarholmen är en vacker plats. Längtar verkligen tills vi kan ta med båten dit igen och dra de första vårgäddorna. Fy, vilken fiskeabstinens man har alltså! Och nu är isarna ännu kassare, går nog inte alls att gå på, och fulla med massa slask ovanpå. Hoppas på öppet vatten snart. Hihi.

 

En promenad blev det i alla fall. För att få komma ut i naturen och se annat än stans gråa betong.
Upptäckte att de hade nu blivit klara med den nya fina bryggan minsann! Vilket jobb! En riktigt rejäl och bra en. Där ska jag ligga och sola och bottenmeta i sommar med kissekatten vid min sida, kan inte bli bättre nog, hihi.

Soledgångar är såna där grejjor man bara måste fota. Inte sant?

Här är bryggan alltså, jättefin ju! Bättre än den där lutande stackaren som var där tidigare. Hehe.

Lite större kvällsbild på tvären...

Vid Uppsala sportfiskes Villa Fristad var det lugn och ro som vanligt. Eller öde kanske är ordet såhär på vintern. Får se om de kommer igång med några roliga aktiviteter nästa år som vi kan kika in på.

Tadaa! En avbarrad gran!

Hur vi än försökte att såga till granen nertill så ville den inte dricka något vatten alls ju ens från första början. Så nja, nu var det dags för den att åka ut tyvärr då den verkligen gett upp helt..  Den var vacker över julafton ändå, det är det viktigaste. Den ska ju få vara där och se ståtlig ut och lysa upp hela hemmet då.

Itusågad och nedtryckt i en svart sopsäck kom vi alldeles för sent på att vi kunde gett den till getterna på bondgården i närheten att få knapra på. De fick den förra granen i alla fall, alltid något. Hihi.

Så nu är julen därmed slut. Det känns lite tomt, men men... det är ju bara knappa 12 månader kvar till nästa... Thihi. Man ska ju se positivt på saker sägs det?

Roliga julklappar och födelsedagspresenter fick man ju för mycket av! Så snälla alla är!
Bland annat en knyppeldyna jag ska ge mig på så snart jag får en sekund över, ett läckert Wii-spel med megamonster att fightas mot, ett vackert halsband och armband med vita pärlor, tokfina blå tallrikar från Höganäs och annat smått och gott! Tack tack tack så snälla ni är!

Fåglarna därute passade jag på att få ge en liten julklapp de med efter att jag städat köksskåpet på bröd, kakor, riskakor, skorpor och annat liknande. En hel kasse blev det ju nästan! Den tog sambon och jag med oss på vinterpromenad.

En vacker vinterdag var det verkligen. Lagom kall och snön ligger fortfarande så vackert vit överallt. Vilken toppenvinter det har blivit verkligen!

I brist på skidor får man låtsas så gott man kan ändå! Men ah, någon dag ska väl de få följa med ut också.

Solnedgången kom fort. Vad bråttom den har nuförtiden. Det är i alla fall skönt att känna att vi ändå nu går mot ljusare tider. Sommar och sol! Skynda skynda!

Julklappen till fåglarna blev nog poppis den, kanske en och annan hare fick knapra i sig lite de med! Det är ju fullt av dem i parkerna. Så söta små parvlar! Man vill ju bara krama dem! Thihi.

På tal om söt liten parvel, vi har nog hittat en klösmöbel till lillkissen nu. När det närmar sig får vi smita tillbaka till butiken och hugga den i hopp om att den finns kvar. Hoppas lillkissan tycker om den sen bara! Men vilken djungel det är med kattgrejjor!

Det kändes som att man var en liten Fluppy dog som just hittat nyckeln till en ny värld och öppnar dörren med ett långt "Wooooooooow"! Det finns ju verkligen hur mycket som helst på den där kattavdelningen. Kul kul kul!

På tal om Fluppy Dogs, den filmen borde man ju se snart igen. Så underbar!

Gott nytt år på er allihopa med förresten!

Även på vintern när man väntar på de där riktigt bra isarna kan man få en gnutta hopp då man saknar fisket som allra mest. Det har nämligen nämligen bjudits in till fiskemässa hos Möllers Bil här i Uppsala. Mest för flugfiskare men nog fanns det lite annat där med.
Mycket bra initiativ av en bilfirma, hihi. Såklart passade de även på att visa upp den perfekta fiskebilen enligt dem. Vad tycks? Hehe.



Jo, en stadsjeep vore ju inte helt fel att ha en vacker dag, men kan vara en fördel att börja med körkortet. Thihi. I vår borde jag nästan ta upp jakten på det nu när man har jobb för stunden i alla fall!

Båtar är ju inte fullt lika kluriga att köra, i alla fall inte vår lilla. Men någon dag borde man verkligen uppgradera till en sån här. Vilken fiskebåt! Nice!



Annars fanns det flugor, spön, jerkbaits, broschyrer för fiskeresor och massvis med andra eggande saker. Det visades lite film i form av flugfiske och det delades ut lite priser i ett lotteri. Sambon vann en fiskeDVD och själv vann jag två fiskekort, så nu blir det till att upptäcka en ny plats i Uppland att fiska på. Ska bli jättekul!
Det var så roligt när jag skulle gå fram och hämta mitt lilla pris. Jag antar att jag såg mer bimbo ut än fisketant med fina kappan, röda läpparna och målade naglarna för från prisutdelaren fick jag den där blicken "Herregud, ska HON ut och fiska? Yeah, right...". Fördomar är lite kul att bräcka, thihi.



Klart att det blev lite shopping med! Ni känner väl mig vid det här laget?
Ett par jerkbaits låg i billiga lådan och jag högg. Mina!



Är förresten riktigt sugen på den där Bustern med jigg-stjärt. Måste absolut testas på vårgäddorna sen! Spännande spännande!

Jobba övertid ibland är inte så dumt. Denna lördag fick jag ju både lite extra i plånboken plus en del vackra vinterbilder från klockan halv nio på morgonen.

Vilken underbar vinter vi har i år igen. Man vill bara ut och krama om all snö för att den är så fin ju!

 

 

 

 

Och när jag kom hem efter jobbet så ville jag kramas ännu mer men nu med sambon istället då han svängt ihop kvällsmiddagen av saker han hittade i frysen. Rådjursfärs, tranbär och kantareller.
Det blev alltså rådjursfärsbiffar med tranbärssås, kantarellragu och mumsig potatismos! Wiiie!

Tack tack tack tack så gott det var!

 

Och ojojoj, nu är förresten en ruggigt söt liten kissekatt född. En liten stjärnflicka. Den sista november i adventstider och allt... Jag hoppas hoppas hoppas... Kanske kanske kanske! Strax efter jul ska vi i alla fall hälsa på den, ska bli spännande! Jag kommer ju smälta är jag rädd för! Den som lever får se! Thihi. Själv kan jag knappt sitta still!

Så vackert det är såhär års. Alla löv som börjar ändra färg och dala ner.
Då jag inte är helt kry för tillfället men fruktansvärt rastlös så gav jag mig ut på en avkopplande promenad i denna underbara årstid. Med kameran i fickan såklart!

 

 

 

Ah, nu måste jag få berätta!
Jag har ju varit på kurs minsann! Ungdomsledarkurs i Älvkarleby.

Det började redan på fredag kväll då jag helt slutkörd efter veckans jobbande fick skjuts av föräldrarna till Laxön där vandrarhemmet vi skulle bo på låg. Söta hus, alla i samma färg på hela Laxön, hehe.

Där träffade jag några av mina trevliga kurskompisar innan det va dags att sussa. Med två pratglada damer fick jag dela rum. Svinkallt men gött då vi hade glömt slå på elementet. Haha.

Morgonen därpå bjöds det på en jättegod frukostbuffé innan det hela började på riktigt.
Klockan nio satt vi i detta söta hus där de flesta av kurserna hölls.

Med de tre kvinnliga kursledarna talades det efter en introduktion om säkerhet, allemansrätten, hur man skulle hantera problem som kunde uppstå i en ungdomsgrupp och annat smått och gott. Några korta grupparbeten blev det också. Dagen efter hölls det dessutom en väldigt bra livräddningskurs. Det känns tryggt att nu veta hur man ska få igång en person om det nu skulle behövas någon gång. Bra kunskaper man hoppas man aldrig behöver använda.

Lite ris och ros dårå.

Alla kurser var väldigt bra, men jag hade gärna velat ha det lite mera seriöst. Lite mera matnyttigt på något sätt. Men det kanske blir svårt på bara en helg och det är en av de första gångerna kursen hålls. Är nöjd ändå då jag fick träffa massa nytt glatt fiskefolk, lära mig massor och verkligen hade jättekul! En stor tumme upp då jag känner att jag nu har lite kött på benen och är lite mer nyfiken på att någon gång kanske bli ledare för en liten barngrupp någon sommar! Eller lära ett gäng småtjejer att fiska! Något sånt vore ju faktiskt jättekul och vi tjejer är på tok för få ute på sjön för att jaga fisk!
Roligt också att man fick upp ögonen för att det verkligen finns i alla fall lite fler fisketokiga tjejer därute även om de flesta håller till norrut. Många hade åkt långt för denna kurs, riktigt poppis alltså!

En fotograf var med hela tiden och tog bilder för att göra lite reklam för kommande liknande kurser. Lite roligt de första timmarna, sen verkade det som inte bara jag utan nästan alla fick nog och försökte gömma sig. Haha. Irriterande, men det kan nog bli kul att få se bilderna. Thihi.

En gruppbild som en del av resultatet hittade jag online på oss alla förresten. Jag gömmer mig där bakom damen i röd väst till höger i mitten. Kan ni hitta mig där jag sticker upp? Haha.

Och tänk, det blir nog en flyfishinggirl av mig med en vacker dag! Av Fjällornas självaste Sivan fick jag lära mig att kasta lite bättre och prova två olika spön, ett Guideline som var lite styvare och ett lite mjukare som jag inte minns alls vad det var för märke på men... det mjuka var nog min favorit ändå. Jag får passa på att prova ordentligt på någon kommande mässa eller så, vore ju nice med ett sånt spö. En helt ny värld som öppnar sig. Det är så kul med fiske, finns så många olika delar att upptäcka, alltid nya dörrar att öppna till nya världar.
En bra sak var också ett handledsskydd som jag fick låna för att övningskasta bättre. Man stack ner nedersta delen av spöet i det så följde det armen mycket bättre. Perfekt för nybörjaren märkte jag!

Nä, det verkar riktigt kul det där med flugfiske, närkontakt till max med fisken. Man måste vara klarvaken varenda sekund. Då är det bara att vänta till nästa mässa dårå så jag kan få prova på några olika spön och hitta min nya älskling. Thihi.

Efter flugfisket som visserligen bara var på gräsmattan, thihi, skyndade jag iväg för att få fiska lite på riktigt med. Borta vid campingen och spinnfiskesträckan hade det faktiskt kommit upp en liten havsöring. Precis över gränsen på 45 cm för att få behållas. Lyckliga dam som hade dragit upp den minsann! Alla avundades vi henne!
Vacker låg den där på backen och det började rycka i fiskenerven så mycket på mig att jag fick ännu mer bråttom till vattnet. Thihi.





Jag provade lite olika drag. Lärde mig av en annan kursdeltagare som verkade bo i krokarna och var stammis på stället att det bästa sättet var att bara kasta rakt ut mot mitten och låta draget flyta med i forsen tills linan sa stopp. Då var det bara att veva in fort så att man inte fastnade och sedan börja om på nytt igen. Många små knep finns det. Kul när man kan lära av de som känner till dem.

Det började skymma där vi stog på rad allihop och försökte. Ingen mera fisk kom upp, men ah. Man kan inte lyckas jämt. En av oss var ju väldigt glad i alla fall. Thihi. Och mersmak fick man, ville egentligen inte slita mig från fisket den efter den korta timmen men det var ju strax middag på schemat.

Fredag kom jag alltså dit. Lördag och söndag var det kurs. Ynka 300 spänn kostade kursen där allt ingick såsom mat, boende, undervisning, kurslitteratur, en söt keps och lite fiske. Vilken kul helg! Lite nya bekantskaper blev det också med ett par tjejer. Så vem vet med vem och vart man åker och fiskar nästa gång!

Det har blivit en himla massa svamptramp på sistone minsann. Men en helg nyligen var det även tranbär och lingon som stod högt upp på plocklistan. Och regnbågsfiske såklart. Man kan inte leva utan fiske inte! Thihi.

Men en stuga hyrd i Säfsen i Dalarna gottade vi oss, mellan fiske, skogstravande och plockande, i vår lilla bastu, framför öppna spisen och med lyxigt vin till restaurangens underbara buffé.
6 år har nu snart gått som karln min och jag har hållit ihop. Kan bara tänka på hur i helsike fort den tiden har gått! Och så mycket vi har hunnit med! Massvis med fiske och rekordfiskar, massa roliga resor långa som korta, lagat massa lyxiga middagar, haft otaliga goa hemmakvällar, flyttat hemifrån och ihop, firat några jular varav vissa vi själva har varit värdarna under, skämt bort varann till max och bara njutit av livet. Kärlek är goa grejjor det. Thihi.

Men nu var det alltså Säfsen jag tänkte berätta om. På torsdagen åkte vi nordvästerut så snart jag slutat kasta runt läkemedel på jobbet.

 

Mums!! Efter dryga 22 mil och varsin Subwaymacka öppnade vi dörren till en söt liten stuga. Nyrenoverad och finfin, lika tokmysig som lyxig.

 

Denna mysiga hall klev vi in i allra först.

 

 

Köket var perfekt, man kunde laga riktiga lyxmiddagar där minsann!

 

 

Lilla jag vid lilla köksbordet.

 

 

Ena sovrummet med våningssäng. Fiskespöförvaring alltså. Hehe.

 

 

Andra sovrummet med vår säng.

 

 

Bastun blev poppis. Så underbart det är med en sån!

 

 

Vardagsrum med öppen spis. Man blev varm bara man kikade in.

Efter bastubadande var det endast till att njuta av kvällen framför tvn och bara rå om varann.
Fredag blev det däremot inget slöande utan upp och iväg tidigt som Zlatan då vi skulle på bågjakt i den lilla oasen kallad Mayatjärn inte så långt från stugbyn. Som två Michelingubbar satte vi oss i varsin fältstol och försökte locka upp firrarna klockan sex på morgonen. En kall morgon men mycket vacker.

Vi var nog dock en smula för tidiga för att det skulle börja nappa. Jag blev lite otålig och vardrade efter nån timme fram och tillbaka och upptäckte att mina kära efterlängtade sytrådsbär växte faktiskt lite här och där på myren runt omkring! Med sytrådsbär menar jag då alltså tranbär eftersom de bara ligger där så sött som röda små bollar på myren endast fästa i marken med en liten sytråd. Haha. De växer bara på tok för gulligt! Ser ut som om någon tappat dem där de ligger och väntar på mig bara.

Jag kunde inte hålla mig till slut, jag måste passa på. Fiska båge kan man göra överallt, tranbär är det ont om. Tranbär som blir till sån gudomlig sylt! Ujujujuj!
Ett tranbär, två tranbär, tre tranbär... Plocka plocka plocka! Jag fick fylla mina tumvantar då jag inte hade något annat med mig att stoppa dem i. Thihi. Man tager vad man haver.

Mer folk började anlända och fisken började vaka lite mera under tiden som solen klättrade liiite högre över trädtopparna vid horisontlinjen. Själv brydde jag mig inte så värst utan plockade lugnt vidare mina bär här och där.

Eller jo, plötsligt brydde jag mig då mitt flöte, med räkan som agn under och som jag glott lite halvtaskigt på med ögonen i nacken, började leva sitt eget lilla liv. Tjoff! Det sjönk. Plopp! Flöt upp. Swooosch! Sjönk igen! Försvann! Iiiiih!
Jag tappade tranbärsvanten och kastade mig över spöet. Sitter han, sitter han? Motstånd, något girar snävt till vänster. Han sitter! Åh, så kul, äntligen action! Denna bjöd på en lite fight då han rakt inte ville hamna i min frys.
Medan Thomas letade fram håven drillade jag in den vilde rackaren. Närmare närmare... Inte så illa, när han dök upp över vattenytan såg jag att han var ju runt kilot ändå i alla fall.
In i håven gick fisken ganska lätt. Så roligt! Min dag var räddad!
Massa bilder, klick klick klick!

Nytt mete blev ikastat och jag kunder lugnt återgå till mina tranbär. Vilken bra dag! Men stackars Thomas fick ingen fisk även fast vi satt där bra mycket under hela dagen. Visst, runt klockan tolv tog vi oss en tupplur i stugan några timmar men sen var vi tillbaka på plats igen. Thihi. Men det blev ingen mer fisk den där dagen. Däremot en himla massa tranbär. Wiiie!

Bastubad och tv-kväll fick avsluta den dagen, riktigt slött och uppe så länge att ögonlocken trillade ner av sig själva, vilket iofs för sig gick rätt fort efter all frisk luft.

Lördagen var den dag vi tänkte vi skulle fira lite grann. Sex år tillsammans, jisses jo. Thihi.
Lite fiske i Säfstjärn roade sig Thomas med när jag (hör och häpna) lät bli att fiska helt! Jag hade ju med mig en stor hink och spran runt och plockade tranbär, lingon, blåbär och kantareller. Mest tranbär såklart. Jag vågade mig längre och längre ut på den svajjiga myrmarken och hoppades för allt i världen att den skulle hålla. Och jo, det gjorde den faktiskt tack och lov. Halva hinken fyllde jag faktiskt med dessa små godingar! Åh, mera sylt! Jippie!

Mitt bland mina tranbär fick jag dock ställa hinken åt sidan en stund då jag hörde sambon som satt och bottenmetade plötsligt sa till karln på andra sidan den lilla viken "jaaa, man skulle ju ha tagit med håven..." i hopp om hjälp. Oops, han som tagit med sig minimalt med fiskeutrustning hade nu någon riktig best på kroken. Haha.
Lite avis fick jag låna "grannens" håv, hoppa över myrmarken tillbaka till min egen karl och jojo, nog fick jag nästan en chock när jag såg odjuret som krängde runt strax under ytan. Det såg ju ut som värsta laxen! Haha! Vilken stor firre! Thihi.
Thomas hade fått kasta sig efter sitt spö då det plötsligt huggit till hårt som tusan, hade inte fisken stannat då den upptäckte att den satt fast skulle spöet garanterat varit på bottnen tillsammans med den. Haha. En himla tur!

En ordentligt tung fajt blev det för sambon min och jag försökte gång på gång håva firren men han var inte dum han inte, lyckades väja undan många gånger. Att stå ute på myrmarken närmast kanten kändes inte bättre det heller. Isch! Men till slut så simmade storlaxen rakt in i håven och jag kunde lyfta upp den. Tuuuungt!

Hela sjöns fiskefolk hade blivit vår publik och min kille var tokkändis allaredan! Alla pratade högt om den stora fisken. Haha.
Mindre bubbel blev det heller inte när Thomas upptäckte att det inte fanns något att slå ihjäl fisken med så att han fick snöra av sig kängan och göra slut på den på så sätt. Kära nån! Seglivad var den med men till sist vann kängan så vi kunde lämna tillbaka håven till "grannen" som såg måttligt avis ut.

Jag passade i alla fall på att posa med skönheten! Underbara kluns!

Vi vägde den med gäddgreppet som var den enda slags våg vi hade med oss. Strax över 4 kilo! Vilken firre! och jodå, nog var jag rätt grön av avund jag me. Haha, jag hade ju inte ens tagit med mig ett fiskespö! Mwaaaa, jag fick tjura lite tyst medan jag återgick till mina tranbär. Goooooda tranbär.... Dumma tranbär! Mwaaaaa... Thihi.

Mot kvällen blev det buffémiddag á la Säfsbyns restaurang. Fläskfilé med sås och svamp, olika sallader, kräftor, kladdkaka och minst tio rätter till och gudomligt gott rödvin till såklart! En äkta tiopoängarkväll! Väldigt romantisk med! Ett mycket bra avslut på vår minisemester.

Söndagen var det att städa och lämna lilla stugan. Man saknade den redan bara den försvann ur sikte. Åh, det är ju så underbart där!

Lite lingonplockning fick trösta mig. Vi hittade en ny intressant sjö i krokarna så lite fiske blev det såklart med, dock utan någe vidare napp, en gädda högg efter mina jerkbaits lätt ett par gånger bara. Men man kan ju inte ha tur jämt! Jag hörde dock att det ska finnas riktigt grov gädda där. Hmmm... man kanske ska ta med sig och tippa i båten där nån vacker dag... Yay! Ett måste!

Lingonhinken blev nästan helt fylld! Så det var bara att rensa och fixa och frysa in så snart vi kom hem. Mamma fick såklart en hög tranbär av mig och verkade väldigt glad över dem. Wiiie!

En plats vid Dalälven där det verkade vara gott om harr blev en mysig rastplats för en stund. Många fiskeställen man hittar överallt. Inte hälsosamt detta inte! Thihi. Men hmm... när man lärt sig flugfiske ordentligt någon vacker dag ska det nog sitta fint med en tripp dit igen då bakvattnet verkade helt lugnt och perfekt för fisk att vila på. Till dess får jag väl ta mig ett dopp!

Lite svamphund lekte vi också såklart en stund på vägen hem. Men dessa vovvar nosade inte bara upp gula kantareller...

...utan även denna läskiga figur. En älg kanske? Benen låg utspridda överallt runt omkring, en riktig brottsplats! Från svamphund till CSI. Det ni! Iiiih!

Nog om läskiga krabater...

Men vilka fina fångster vi hade fått med oss hem från Säfsen då!
Regnbågslax på 1 och 4 kilo.
5 liter lingon
1 liter trattkantareller och gula kantareller
7 liter tranbär
0,5 liter blåbär
3 ton frisk luft

Ja, två söta squashar upplockade från kolonilotten på vägen hem med dårå, glömde jag. Hihi.

Underbara naturupplevelse! Jag vill ha mer mer mer!

Och nu är frysen fylld till brädden med filéad regnbåge. Jisses så helt gudomligt goda de blir när de är så där stora, verkligen en helt annan smak på firren! Kan ju i och för sig bero lite på att damen var helt proppad med rom. Ujujuj.

Två skärbrädor krävdes det när storfirren blev filéad. Thihi. Åh, nu blir jag avis igen för att jag inte fick någon.

Nästa gång, då jäklar... Thihi. Till dess får ja njuta av denna underbara middag på färsk ungsstekt regnbågsfilé med trattkantarellstuvning till!

Så mycket man har hunnit med på sistone. Klampa i skogen är en av grejjorna. I jakten på de gula kantarellerna i Vedyxaskogen hittade vi inte bara det vi skulle ha utan även en hel massa blåbär! Jag som trodde de hade torkat bort vid det här laget, men icke! Inte lika stora och fina söm förra året och de växte väligt glest. Men blåbär var det! Mums!

Flera underliga svampar fanns det lite här och var. Man borde läsa på och lära sig några fler än gul kantarell, trattkantarell, fjällskivling och svart trumpetsvamp. Thihi.

Skogspromenader är bra sköna. Få gå lite vilse, bli borttappad, lessna på gula löv som liknar kantareller, akta sig för fästingar och bli överlycklig när man hittat sina kära svampar! Nä, men det finns nog ändå inget bättre än att få vara ute i naturen. Vilken frihet till skillnad från stadens gråa betong!
Jodå, skördade gjorde vi en hel del. En liten hink blåbär och en keps kantareller. Jippie!

Kantarellerna stektes i smör och fick bli tillbehör till den nyuppdragna gösen tillsammans med hemgjord vitvinssås och kokt potatis. Vilken middag!

Och av blåbären blev det bland annat enkel efterrätt tillsammans med en skvätt mjölk.

Ikväll blev det kräftpremiär förresten. Efter att de tinat två dagar i kylen kunde jag inte motstå dem längre och med sambons timjan och kantarellpaj blev det en riktig tisdagshit såhär efter efter att damgympan äntligen haft premiär den med ikväll. Åh, så jag har saknat den! Jag blev så glad att jag shoppade mig ett par nya gympabrallor! Thihi.

Jahaja, då har det varit gösdags igen dårå. Stora vackra präktiga matbitar från Ekoln gav vi oss ut på jakt efter med dessa nyinköpta gössporrar... Bland annat en kär gammal hederlig Nils Master... i färgen kallad Gösambulansen. Jag köpte det på chans, hade hört talas om att gösambulansen skulle vara riktigt bra, och såg senare när jag googlade på just det att det verkligen var gösambulansen jag hade fått fatt i till och med. Då känner man sig som en fiskenörd när man hittar det bästa betet utan att ens fråga eller kolla upp hur det ens ser ut innan. Yeehaaaw!

Även denna superflourcarbonlina som visade sig vara väl värd sina pengar. Jag blev tipsad om den av fiskefolket inne på Må Fiske då jag skulle ha vertikalfiskegrejjor förut. Tänder skulle inte bita av den lika lätt som vanlig nylonlina sades det, så den fick bli tafsmaterial. Ståltafs har man nu lärt sig stör betets gång helt åt helsike när det gäller kräsna gösar och gösdrag. Därför, på med ett litet beteslås eller icke, och nästla ihop våra flätlinor med en enmetersbit av denna 0,45-lina. Tadaa!

Det är så underbart att få tippa i lilla båten och ge sig ut, denna gången lite småguppigt. Lätt vind från norr på ca 3-5m/s och 19,6 grader visade ekolodet att det var i vattnet. Blåsigt ville ju gösen ha hörde vi på ett fiskeprogram, lite som havsöringen ju. Så kanske detta kan vara en riktigt bra kväll alltså?

I med spöna och trollitroll... och simsalabim på ca 5 meters djup! Det dröjde alltså inte länge förrän det högg första gången. Jag som var andrepiloten fick efter inhalandet håva den fina rackaren på dryga 1,5 kilo. Ojojoj, mycket middag minsann! Bara att plocka med hem! Det var dock inte det nya draget den tyckte om utan en liten sötnos från Cotton Cordell, Wally divern i färg 110 som var skurken i dramat. Igen. Samma som våra två förra mindre gösar drogs på sist. Bra wobbler det där!

Dessvärre då vi är lite nya råkade vi ju under tiden få in två av de andra linorna runt motorns propeller medan vi hölll på... Haha. Man ska inte stänga av eller låta motorn stå på tomgång utan att ha vevat in först. Så det blev lite sjå men akrobatiska övningar och lyft av motor medan vågorna vispade runt oss hit och dit, men sen var mina linor klippta och jag kunde börja om på nytt... Jippi... Jag orkade dock inte med att ordna en ny florcarbontafs. Kanske var det mitt största misstag då det inte kom att nappa någon gös alls på de spöna händanefter.


Halvvägs mot Skokloster nappade det igen på samma drag. Denna gången dock en lite för liten buse som såklart sprattlade till just innan den skulle få hoppa i igen och satte kroken i halspulsådern och blödde som en tok. Stackarn. Att vi har sån otur med de där man bara vill lämna tillbaka! Illa illa. Gösar har man ju lite mer respekt för än andra fiskar med. De där rakbladsvassa gälbågarna är inget man vill komma för mycket i närheten av... Huga!

Någon timme till flög förbi, jag hade ett hugg på denna fenomenala Myrans spinnare Wipp i brun/röd som abborre alltid gillar. Detta hugg kändes dock som en asp, långa gäddliknande ryck men ändå med lite mer sprattel alltså. Jag fick dock inte se vad det var för något då den släppte rätt fort igen.

På tal om asp... Pratade med en kul fiskegubbe vid båtrampen senare som bara klagade på att han fick för få gösar. "Jag får alltid bara de där jäkla 7-kilosasparna..." Haha. Stackarn... Kan inte vara lätt. Mwaaaa, orättvist, jag vill också ha en 7-kilosasp! I alla fall några gånger!

Det är så kul med fiskefolk, de hejar alltid och har alltid massa bra tips och kul saker att berätta om. Historier om galna fiskeäventyr där de fick såååå stora fiskar. Trevligt värre, thihi.
På Skoklosterbåten kung Karl Gustav stod de till och med och vinkade till oss. Så mysigt. Thihi.

Mer trolling och mer napp. Nu blev det fight. En riktigt vild gös hade tagit på min nils master och brände iväg åt alla håll, plus att den ville neråt mot botten igen. Att vi hade motorn småputtrandes framåt verkade inte hjälpa så mycket här inte, denna hade krafter för två...
Sån tur var hade vi fått lite mer rutin på att veva in linor fort och fixa plats åt vilden, och det gick ju bra tillslut. En något större gös än den första blev snart inhåvad och inlyft i båten. Nice! Och satan i gatan vad vackra de där fiskarna är! Jag måste verkligen måla av ett par stycken en dag!
Bra sätter de sig även i och med sin hårda överkäke, en krok där och gösen har knappt en chans att slita sig verkar det som. Praktiskt och vacker firre helt enkelt!

Sent kom vi hem från vår fisketur, klockan var nog inte långt ifrån midnatt. Thihi. Men nöjda var vi, några middagar var ju räddade. Bara att leta rätt på en passande flaska vitt att ha till nudå!

Nu har vi rymt ut på sjön igen. En tur jag kommer ihåg att lägga upp här i alla fall.
En otroligt vacker, varm och perfekt dag att kasta i den lilla båten var det verkligen. Efter lite väntan på att få använda rampen för att köra ner båtstackarn brände vi iväg ut på sjön. Klockan var strax innan tre och där kom vi att guppa många timmar till.

Men lite nya göstips i bakfickan och ett par fräscha göswobblers trollade vi glatt runt. TDA-kortet är nu även med så man kan känna sig helt säker att få köra lite wannabetrolling. Det känns bra att stödja fiskevården, inte dumt med vackra sjöar med fisk i inte! Naturen är alldeles för tagen för given tyvärr...

Sola, fiska och bara vara, det var dagens melodi. En stor gös hoppade plötsligt en halvmeter upp i luften bredvid mig antagligen skrämd av linan eller båten, eller missade våra drag??? Wow, jag visste inte de kunde flyga precis som regnbågar! Och vilken uppvisning, en riktigt ståtlig, fin gös var det minsann... synd att den inte högg bara. Den kanske endast ville säga hej? Vinka med stjärtfenan?
Dessa varma sommardagar är så goa. Det är så skönt att inte behöva bekymra sig om någonting alls... Bara ifall fisken sitter kvar hela vägen in när det hugger. Thihi.

Det dröjde dessvärre länge innan vi behövde bekymra oss om det sistnämnda. Ända till klockan 9 på kvällen när solnedgången färgade sjön alldeles rosa. Då högg det till lite lätt i min ena göswobbler. Sen inget mera... trodde jag jo. Jag vevade in för att kika varför min wobbler gick så konstigt, höll sig uppe vid ytan hela tiden. Nämen, det satt det ju en liten gös därpå! En livlös gös??!!

Jag lyfte fort in den i båten i bara linan. Åhej! Gösen rörde inte en fena... Underligt, vad var detta för en konstig filur till fisk? Inget motstånd? Hallå?
Satt sig riktigt illa hade den med, blödde som en gris stackarn. Den storleken hade jag gärna kastat tillbaka men då det såg så illa ut för den får den bli kvällsmaten. Den konstiga livlösa fisken stretade knappt emot eller sprattlade något när vi gav den ett snabbt slut med skaftet av håven ens. Livsglöd nada...

En kvart senare trodde Thomas att han fastnat i mitt drag, men näpp, det var samma där. Ännu en exakt lika livlös gös som var för glupsk för sitt eget bästa fick åka i båten. Lite större än min men inte tillräckligt. Dock lika glupsk som min, så tyvärr kunde inte den heller åka tillbaka. Fisk utan maginnehåll lever nog inte så länge... Hopplösa ena det där...

Men så roligt att ändå få ett par! Lyxmiddag nästa dårå alltså ser det ut som. De första gösarna i vår båt. Check!

Inte förrän halv tolv var lillbåten hemma i garaget igen och vi kunde äntligen ramla in genom ytterdörren. Men icke, jag ville inte sova för det. Jag rev fram en hög svarta vinbär, lite jordgubbar och ett recept. Nattfika är underskattat. Thihi. Dock fick jag fika själv då karln min somnat för länge sedan.

Äntligen fick jag komma ut med båten lite! Ut på Ekoln, flyga förbi alla andra båtar, leta vilda glada firrar... Det sistnämnda hittade vi dock inte på mycket av. Men tur i oturen då jag fick göstips av en trevlig herre. Bomber och andra liknande småbestar i gult, rött och blått höll han glatt upp efter att vi fått se de tre runda goa gösarna han och sonen hade dragit upp. Alltid så kul när man får lite tips, särskilt när man är nybörjare på det här med gös lite grann. Älskar att vara nybörjare på något sorts fiske, då blir man extraglad när det hugger!

Sällskap fick vi annars av ett gäng sötnosar och deras kära mor. Jag bara smälter när såna däringa simmar fram till en när man är ute och fiskar, men tusan att man har glömt ta med en bit bröd varje gång nästan. Charmtroll värre!

Båten är nog vårat bästa köp! Vilken frihet att kunna åka till vilken vassrugg man vill! Eller leta fisk på 30 meters djup! Jippi och blä på samma gång! Thihi.


Hmmm... ur kurs där ett tag?

I varje vik var det en grön illaluktande sörja vid vattenytan med. Jupp, nu blommar algerna... Underbara övergödning... bläää...
Får en att vilja källsortera som en tok och bli ekologisk bonde meddetsamma!

Vädret var lite sådär lagom. Nästan helt lugnt på sjön, grå himmel, varken kallt eller varmt ute. En riktigt mysig kväll helt enkelt! Nästa gång lite fiskrikare dock hoppas jag på. Thihi.

Ojsan, vad har jag gjort? Har jag gjort rätt? Har jag ställt till det för mig nu? Dessa lappar fick jag ju inte behålla länge i alla fall! Snyft!

Japp för fasen, nu har ja skapat mig massa onödigt jobb och ännu en ny hobby! Vi har gått och blitt båtfolk, karln och jag!
Se vilken söt jolle vi plockade upp borta i Norrtälje!

Visst, den har några söta spindlar som husdjur som hoppar upp å ska rida på handen när man kör båten (i alla fall på min hand!) och den är inte så ren och jag lite skönhetsfel. Men med lite målarfärg, rengöringsmedel och en poleringsmaskin så går det ju busenkelt att ordna! Hoppas spindlarna stannar bara, kul med sällskap. Haha.

Trailern köpte vi på Trailercenter här i Uppsala. En obromsad Easyline 600u. Båten är en Cresent 410 och motorn en 15 hk Mariner. Jag kn nog faktiskt inte bli mera nöjd än med detta köp! Åh, så vi kommer vara ute och fläng överallt med denna nya leksak! Och så bra den gör sig i sidospegeln, inte sant? Thihi.

Vi passade förresten på att testa den ordentligt allaredan på (om)vägen hem. Med lite möda tippade vi i den i Väddökanalen och drog iväg, denna gång bara vi två. Vi hade såklart bara fått prova den lite snabbt av de trevliga prickarna vi köpte den av. Nu skulle den provfiskas i, det allra viktigaste! Hehe.

Thomas hade ett par gäddor på, den första snodde hans favoritjerkbait, den andra hoppade en halvmeter upp ur vattnet mot draget som just hade fastnat en bit upp i vasstrået... Jadu... vilka underliga fiskar de har där vid Väddö... haha.

Men vi fick inte upp en enda fisk, bara hugg och sen ingenting...var de för försiktiga eller hade vi kanske bara otur?
Gäddgreppet som vi hade passat på att shoppa på oss med fick alltså inte testas, men äh. Näst gång så tar vi tio istället! Hehe.

Jag fick i alla fall chansen att nu prova mitt portabla ekolod. Men jag måste nog ordna lite mera med alla inställningar och inte börja läsa instruktionerna först på plats. Thihi, är man ivrig så är man...
Men fisk såg jag i alla fall. Saltvattnet gjorde väl det hela lite svårare att se och tyda och ställde väl till det och visade fisk där det inte var fisk alltid osv... Men jag börjar på lite mer hum om det nu ändå! Wiiie!

En vacker kväll blev det med stark solnedgång. Inga vågor, helt lugnt, precis som det skall vara. Vi stannade alldeles för länge så nog var jag en zombie på jobbet dagen efter då jag bara fick knappa fyra timmars sömn, men äh, det är det nog värt ibland! I alla fall nu när jag precis gått av på semester! Jippie! Vilket såklart innebär ännu mera fiske alltså!! Livet är gudgött! Bästa köpet någonsin! Livskvalité till max!

Over and out - Marre, stolt båtägare!

Ibland har man tur asså. När vi kom till Fjällnora låg det en söt liten båt och flöt runt en bit från bryggan. Ingen syntes till och vi undrade vem tusan som hyrt den där lilla ekan. Årorna var prydligt upplagda i den så det kan ju inte varit någon som ramlat i och drunknat.

Men ett gammalt atomdrag övade vi casting på den och det tog inte lång tid innan vi hade bogserat in den till bryggan. Väl framme såg vi att kedjan som det suttit fast i hade gått av, så den hade väl rymt helt enkelt. Stackars lilla båt. Thihi.
Men båtbryggan är ju ändå på andra sidan sjön... Hmmm... En god gärning skulle göras nu alltså.

I med fiskespön och packning. Ro till andra sidan för att lämna båten... Eller nja... med lite omväg. Strålande sol, varmt och gosigt, stilla sjö... Det kunde inte bli bättre! En omväg var en självklarhet. Något ska vi ha för att göra en god gärning ju. Thihi.

Sambon kunde inte ro på grund av en ond axel, men det tog ju jag tag i istället. Blev en mysig lite tur men massa fiske. Vad underbart det var att få ha båt en stund helt plötsligt och bara fiska fiska fiska. Livet är gött!
Men det värsta är att nu har jag träningsvärk träningsvärk träningsvärk! Stackars axlar. Det var inte alls lätt att jobba dagen efter, men vad fasen, lite träningsvärk har ingen dött av, eller? Thihi.

Ah, jopp, jag har blivit blondin en sväng med förresten. Fjortisblond så det skriker om det men najje, det stannar dock inte länge, thihi.

Ett par korta gäddhugg fick Thomas, det var allt denna kväll. Men det gjorde inget att ingen landades eller att jag inte fick något alls. Fisket var en sån njutning ändå under solen denna vackra kväll. Jag längtar redan tillbaka.

Sällskap bredvid båten fick vi istället av ett massa andflickor som plötsligt simmade mot oss. Jag gjorde misstaget att mata sötnosarna med lite äppelmuffins vilket resulterade i att de jagade oss under hela turen. Jag är då hopplös. Thihi, men söta var de ju!

Fjällnora är inget dumt ställe det inte. och ännu sugnare blev vi på att shoppa oss en egen liten båt att tippa i och puttra runt i runt om i Sverige. Det ska väl gå att lösa ändå. Blocket nästa! Hehe.

Lite sportfiskeporr nudå. Hehe.
Dessa är alltså de senaste inköpen, först från Uppsala i förberedande syfte för Åland.

Buster Jerk papegojfärgad. Bitmärken finns redan på den jojo så nog funkar den, behövde inte prova den många gånger innan det högg.

Baby buster i färgen Hot Pike. Då min förra blev nallad av en elak best så är nu en ny inköpt. Bitmärken av både nuvarande rekordgäddan och ett par till. En riktigt HOT minijerkbait.

Myrans spinnare gul/vit. Bästa färgen enligt mig. Gäddornas favorit. Thihi.

Black Bee spinnare guldsked. De hade inte min favorit med gulskeden med prickar på som både abborrar och gäddor är helt tokiga i, men denna funkar nästan lika bra.

Black Bee spinnare gul med prickar. Bra på abborre, riktigt het!


Hittade två butiker med fiskeutrustning i Mariehamn, men såg det skulle finnas tre till och med! Nice nice för en sån liten söt stad! Bra jobbat!
I de två vi ramlade in i så högg jag detta:

XBuster i färgen Bloody tiger. Ser verkligen ut som en riktig best. Tvådelad och simmar riktigt sexigt!

The pig spinnare, röd, gul och grön med guldsked. Hört och läst mycket om gott den, och nappade direkt när den låg där och tittade på mig. Spännande att de vad den kan ge.

Buster Jerk II i färgen Glitter Perch. Sjunkande solglad abborre, kan det vara något? Den gälla färgen med lite glitter på kan nog ta en och annan gädda i lite mörkare vatten ändå.

Just ja, jag får ju naturligtvis inte glömma tipsa om detta underbara bröd! Ålands specialare svartbrödet. Gudomligt gott! Jag kan äta ihjäl mig!