Myrbad nästa!

Såhär badar man alltså en liten Myra! Thihi.


Iiiih, najje! Loss husse! Det är på tok för kallt! Eller varmt! I alla fall blött och hemskt!


Ta bort mig härifrån, uss uss uss!
Eller nja, det kanske va liiite mysigt ändå...


Titta en fisk! Smaskens! Nä, just ja, jag ville ju bort härifrån! Hjääälp!


Titta nu vad ni har gjort med mig, jag ser ju hemsk ut!


Jag är fortfarande lite putt! Morr på er! Men se så fluffig jag blev... fast jag tappat så mycket vinterpäls och gjorde stopp i avloppet! Hämnden är ljuv!

Kattens nya hobby


Nu har vår lilla "familj" glidit in på ett riktigt hobbyhumör såhär efter jul. Sambon satte fart på sin födelsedagspresent han fick av mig och shoppade loss på några söta små nya kompisar! Ett helt gäng med Malawiciklider i två olika färger och två söta små malar. Så hemtrevligt det blev!

Men nu är det ju så att han var inte den som stirrade på sina fiskar mest ändå. Lilla Myra har suttit timme in och ut de senaste dagarna och hållit koll på dem ordentligt, hoppar ibland upp efter akvariet, och ställer man en stol framför är hon uppe på den direkt och tassar hej vilt på glaset. Stackarn, hon får inte fatt i dem hur hon än försöker.
Världens bästa kattleksak ändå! Vill man uppehålla henne en stund är det alltså bara att ställa stolen framför akvariet så är hon helt lyriskt!


Stor Myra!

Nu har födelsedagarna börjat. Brorsan drog igång det förra helgen, men idag är det Myras tur. Grattis min lilla virvelvind! Så fort tiden går, redan 1 år ju! Men hon är tack och lov lika busig och barnslig fast hon nu räknas som en vuxen katt. Och vilken otroligt vacker donna hon har vuxit upp till minsann!



Nu har jag inte tid att blogga längre för nu måste jag ju skämma bort henne lite extra! Thihi! Ha det underbart allihopa!


Kissekatter överallt!


En vippelivippa, en musarsenal, 30 kilo kattsand, en galet massa söta tävlingskissar, en kändis och massa runda kattanter senare sitter jag alltså här framför datorn och försöker sammanfatta min och mammas söndagsutflykt.

Vi var alltså på kattutsällningen Scandinavian Winners show här i Uppsala för att kika på massa olika söta sorters kissekatter.
Då jag aldrig förut varit på kattutställning vad jag minns i alla fall var det lite extra spännande. En helt ny värld öppnade sig, så spännande!



Det var runt ett 40-tal sibiriska katter där sade någon. Då man inte är så jättehaj på att känna igen dem än då de känns lite lika både maine coon och norsk skogskatt så hittade vi väl kanske inte alla, men de vi hittade var ena riktigt vackra exemplar. De flesta viltfärgade tyckte jag. Närmaste släktingen Neva Masquerade fanns också där såklart, rätt fina kissar det med.

















Man lärde sig lite mer om hur olika raser såg ut. Mamma hittade två nya favoriter till: Brittiskt korthår och ragdoll. Men själv kan jag inte tänka mig någon annan är sibirisk katt fortfarande. Thihi.

En rolig katt som var den enda eller andra registrerade i Sverige var en japanese bobtail. En riktigt annorlunda katt som vi tyvärr inte fick se den häftiga svansen på då den låg på rygg och tvättade sig. Men ska vara någon hoprullad sak till svans där bak. Men annars var den riktigt söt jo. Kul med en ny ras!


En kändis hittade vi förresten! "Mammas nya kille" som Myra skulle sagt! Vi kände först igen stamnamnet på buren, sedan katten i damens knä bredvid. Men är inte det där Nikita som Myras mamma skulle paras med snart? Jojo, nog var det det. En ståtlig herre som var så lugn där han satt å blev kelad med. Vi förklarade vår historia för ägarinnan om att vi hade lilla Myra, före detta "Estelle", efter Alice förra kull. Så kul att världen inte är så stor alltid ändå!


Men av alla dessa kissekatter på utställningen så fanns det ändå ingen som klådde min lilla Myra i skönhet tycker jag! Hon är verkligen perfekt med sin färgteckning. Tror dock inte hon skulle fungera så bra i tävling då hon nog inte ser helt perfekt ut enligt såna där tråkiga domare, och hon skulle garanterat vara katten som bet domaren i handen då hon avskyr att vara still eller sitta i famnen för länge, särskilt på okända människor. Och alla andra katter hon såg skulle hon fräsa ordentligt åt. Min kära lilla bitch... thihi. Kanske funkar det bättre om man får ett par riktigt söta små minikatter av henne nån vacker dag för visst vore det ju läckert att få åka på utställning!

Men bara för att hon är mig så kär och jag aldrig kan låta bli att shoppa onödigt mycket leksaker till henne så fick hon ju såklart lite mer. En hel muskoloni som skramlade och viftade...


...och en blå vippa som blev väldigt poppis direkt.

Den prassliga tunneln är förresten en väldigt välanvänd present från mina föräldrar till Myra. Myra spinger och gömmer sig i den, hoppar in och ut överallt och flänger som en tok runt med den. Thihi.


Den bästa och enda kattsanden jag köper Ever Clean Multi Crystals som ska vara särskilt bra för just våtrum då vi har kattlådan i badrummet, hade de för hundra spänn per tio kiloskoloss på utställningen, halva priset ju, så det vara bara att shoppa på sig tre stycken, så nu klarar Myra sig i ett helt kvartal! Yay!



Katt och tratt

Kan man utbilda en katt till att hitta goda gula trattkantareller tro? Njaaa, Myra verkar ju inte så ruggigt sugen på det och tyckte mest att kantarellerna luktade mysko. Thihi. Jag får nog vänta med en kantarellsökare tills vi hittat vår voffsing nån gång i framtiden.


Men i skogen tyckte Myra om att hoppa runt och kika. Men oj vad med fästingar det var där! Usch! Jag hoppas vi lyckades plocka av henne alla innan de hann sätta sig. Har tack och lov inte sett någon "vindruva" krypa runt på golvet här hemma så jag tror hon klarade sig! Hemska små djur de där!


Men lite glada kantareller fanns det ju faktiskt i skogen även om vi bara hittade till en liten middag, men oj vilken middag det blev sen då! Squash från kolonilotten fylld med köttfärs och kantarellstuvning. Inga dumma grejjor det inte!


Det är blött med vatten!

Stackars Myra är inte alltid lika förtjust när vi tvingar henne att bada. Såhär glad var hon innan:


Men nu har det varit så varmt ute och inne och hon såg så svettig ut stackaren, plus att det är så skräpigt och dammigt i lägenheten efter köksbyggandet så nu fick hon allt hoppa i en gång extra.
Så länge hon fick varmt mysigt vatten hällt över sig så spann hon nästan. Men så fort det slutade ville hon bara ut och iväg, kallt och hemskt och elaka husse och matte. Huga!


Handdukstorkad så gott det gick sprang den vilda lilla tösen in i sovrummet och försökte tvätta sig vidare själv, medan hon gav oss riktigt onda blickar.


Men oj så ren och fin hon blev, och fluffig som en boll när hon väl hade torkat helt. Men nu ligger hon säkrast uppe i klätterträdet och blänger ner på oss surt för vad hon fick utstå... Thihi. Men lite mysigt verkade hon allt tycka det var ändå. Och oj, så gott hon alltid doftar när hon är nybadad! Wiiie!



Bergsbestigaren


Kvällsfiske vid Ulva kvarn. Klart att Myra skulle få följa med!


Hon tyckte det var jättespännande att sitta på en gungande brygga och jaga allt som flög och kravlade förbi, kika på fiskar och en sväng lite närmare på världens minsta och sötaste gädda som sambon såklart fick, given gäddmästare som han alltid är.


Promenera i koppel blir hon bara bättre och bättre på. Visst, det går kanske inte så fort alltid, men hon måste ju hinna se så mycket på vägen förstår ni ju. Viktigt med upplevelser av alla de slag! Kan ju inte stressa förbi hela världen, man skall vara en livsnjutare!


Det är så kul att spana in folks reaktioner när de ser vårat lilla sällskap... Så de alltid ser ut att fundera... "Va, fiskar de, på detta udda ställe? Va, har de en katt med sig också? Jahaja, ja det finns då folk till allt..."


På kort är det inge roligt att vara med tillsammans med matte nej...


...så då slipper väl Myra det dådå...


Några nyfikna änder var ruggigt intressanta...


...men tyvärr var vattnet blött och lite läskigt så nån andpaté blev det inte till middag.

Berg var det en hel del att bestiga för lilla Myran, de roligaste med vallgravar runt.  Men inte lät hon bli för det! Allt ska utforskas, särskilt alla vägar som gör att man kommer närmre sina byten...


Det kanske inte blev så mycket fiske inte, mera passande av Myra som ville kika på allt och alla. Men det var det värt. En underbar liten naturtripp blev det i alla fall, och nu är man pigg och på bra humör igen, sådär som man alltid blir efter underbara naturtrippar. Thihi.

Kusiner för tusan!

Har ni sett vilka söta kusiner Myra har fått? Hela fyra stycken till och med! Myra själv var tvungen att kika in på Clarellis hemsida och spana in de nya små tussarna. Det är hennes moster Georgia som är den stolta modern!
Att det just blev IT-namn åt hela kullen var husse mycket förtjust i då det är hans avdelning så att säga.



Myra hälsar att om det behövs kan hon lära dem allt hon kan om att klättra i klösträd, för det är hon en mästarinna på!


Och att de inte behöver vara oroliga över att de bara har ett litet snöre till svans, en vacker dag kommer de också att ha en lika vacker plym som henne!


Välkomna till världen små fluffbollar och ett stort lycka till!

Vackra tassen

Hon är så duktig min lilla flicka! Thihi.


Badkrukan själv

Nä, jag kunde verkligen inte låta bli att ge fasen i att rädda Myra från sin egen nyfikenhet för en gångs skull utan tog istället fram kameran. Thihi.


Lite skadeglädje är väl tillåtet, inte sant? Stackars lilla söta flickan då, sikken matte hon har!

Mitt bland svajande kragar

Vad gör man när brorsan kommer över på besök? Jo, man tar med honom, Myra och hans superkamera ut till en plätt där det växer en hel drös av prästkragar! Resultat? Jo, dessa underbara bilder:


 

Denna bilden blev nästan min favoritbild, fast den tyvärr blev jättesuddig, men det är perfekt till att använda under skiss till en målning som jag bara måste kladda ihop av lilla kissen en vacker dag när hobbyrummet är klart. Wiiie!

 

 

På hemvägen fick vi se en helt ny sida av lilla Myra. Plötsligt reste hon ragg riktigt ordentligt och började morra och fräsa. Hon hade fått syn på en svart katt som verkade väldigt sugen på att komma fram och hälsa på henne. Det hade inte Myra någon vidare lust med såg det ut som dock. Så det fick bli en titt på avstånd för den andra katten som måste tyckt att Myra var en riktig liten bitch... Hihi.
Men så sött hon morrade, som en blandning av en knorrande gnagare och ylande varg... Ännu ett nytt ljud från lilla flickan som jag inte hört förut, hihi.

 


Mot kvällen blev det vila, makrillgrillning och chokladpudding. Mumma mums!

 

 

 

 

 


Misse och firre


Nu har Myra fått följa med på sin första fisketur! Då vi inte skulle ut med lillbåten, inte vara ute så väldans länge och bara stå på samma fläck och fiska så var det ju en helt perfekt början på en karriär som fiskekatt. Visst, vi åkte ända bort till Väddökanalen, men det var ju en bra början även på att få ta med sig henne på lite långresor. Det måste ju bli tråkigt att se gräsmattan eller parken utanför för många gånger. Jag var visserligen lite velig till en början att ta med Myra ut då vi inte ens visste vart selen var i röran här hemma, men sambon ville absolut att hon skulle få följa med så det var tur för henne att hon har en sån bra husse.


Vi skulle alltså fiska lite strömming tänkte vi. Lagom storlek för en misse. Så efter att ha grävt i hälften av alla kvarvarande flyttlådor så fann vi slutligen hennes sele och koppel.
Åka bil är ingen av Myras favoriter direkt. Hon jamade och jamade från sin tygbur där jag satt bredvid henne i baksätet, vi tog några stopp och lät henne tassa runt i naturen en stund, misstänkte att hon hade blivit lite åksjuk. Och vi hade nog rätt, för efter en stund igen efter att hon varit tyst en stund började hon jama på ett sätt som fick en lite orolig, och jo, stackarn hade lite slem under hakan. Ett nytt litet stopp, och Myra verkade genast må bättre så snart hon fick komma ut och sniffa runt i ett skogsparti. Sen var det som tur inte långt kvar i alla fall förrän vi var framme, hon fick ligga kopplad i min famn och kika runt, då verkade det vara bättre med henne.

När vi kom fram var sambons föräldrar och deras vän där och jagade strömming de med. Tyvärr var det inte den bästa dagen för just den bryggan att fiska från, stimmet visade sig vara utom räckhåll för det mesta. Ännu längre bort låg dock en båt med en barnfamilj och drog upp strömmingar till förbannelse. Men men, sånt är livet. Hihi. Det kan inte vara perfekt jämt, det vore ju tråkigt va? Thihi.

Myra smög omkring och sniffade på allt överallt. Doppade tassen flera gånger i vattnet vid båtitippningsplatsen då hon såg en pinne flyta runt. Jagade små fjärilar, flugor och en monsterstor humla så jag fick hålla i henne i skräck.


Sambon drog upp ett par gäddor och den minsta på ca 1,5 kilo ville hans föräldrar ha till kvällsmat så den togs upp. Den tyckte Myra mest var läskig dock, hon ryggade tillbaka ordentligt när odjuret lades ner bredvid henne.


Min första vilt sprattlande strömming fick hon ju naturligtvis, den var inte lika läskig. När det sprattlade lite mindre på marken gick hon fram och tassade lite försiktigt på den. Så sött.
Men någon riktig strömmingkatt är hon nog ändå inte, hon sniffade bara ordentligt på den men lämnade den sen ifred. Den var ju för tusan inte tillagad, eller vad hon nu klagade på... Thihi.

Det var en jättefin dag, lagom varmt och knappt någon blåst. Vi njöt alla av kvällen och turen även om det inte blev så mycket napp.


Hemresan för Myra gick jättebra till skillnad från ditresan. Då hon inte hade nån lust att gå in i buren igen hittade hon nästan direkt sin favoritplats bakom nackstöden mot bakre rutan, lite rädd i början då bilen startades men lugnade snabbt ner sig. Där låg hon sedan bakom mig hela vägen hem och bara sov, helt utmattad av alla äventyr.


Det känns så bra att ta med henne ut på lite upptäcksfärder. Ett liiiite rikare liv i alla fall för en kisse som ändå lever inomhus större delen av sin tid.


Ont i magen

Uss, uss, jag får magsår och mardrömmar av denna galet läskiga video, samtidigt som den är så jäkla cool! Glöm inte slå på ljudet för tusan!
Tänk om Myra skulle bete sig sådär, vi skulle ju inte kunna sova en blund! Iiiiih!


Hipp hipp hurra och grattis i stora lass!

Idag fyller Myra ett helt halvt år! Det ni!


Hon är nuförtiden en stor, vacker och vild sessa på över 3 kilo, bortskämd med kärlek, kel, godis och lyxmat så mycket som det bara går! Hon går sina enga vägar, har absolut en egen vilja, men en bit ost gör hon vadsomhelst för. Till exempel att sitta ner och göra vacker tass.
Myra kommer fortfarande med nya sorters ljud då och då som vi aldrig hört förut, verkar ha ett enormt ordförråd minsann, thihi. Men oftast jamar hon bara kort för att fråga i vilket rum husse och matte är. Svarar man så kommer hon tassandes direkt och vill umgås.


Nästan alltid vill hon vara i samma rum som husse och matte eller ligga högst upp i sitt klätterträd och spana ner på allt och alla. Där har hon koll på allt som händer. Ser hon något intressant ställer hon sig upp med svansens stora, fina plym rakt i vädret.


Lekfull och busig, jagar våra fötter under täcket när vi ska sova eller när hon tycker vi sovit för länge. Självlärd inom apportering, kastar man iväg en leksak springer hon åtta av tio gånger iväg, hämtar den och kommer tillbaka i full fart och lägger ner den bredvid så att man ska kasta iväg den igen.
Hon är en mycket speciell liten katt vår lilla Myra som har fått en stor plats i husses och mattes hjärtan! Men oj, så hon växer och fyller som sagt idag redan ett helt halvt år! Thihi.


Myrmys

Äntligen! Som jag har letat!

Min Myra är ju såklart bara värd det allra bästa, sötaste och finaste och har hittills fått äta på vanliga tråkiga tallrikar och delat säng med oss... till nu, för nu har jag ju hittat de sötaste, bästa och finaste sakerna som bara är just hennes! Jag har sökt med ljus och lykta efter något som passar fröken, men överallt har det funnits så tråkiga vardagliga saker. Myra ska ju verkligen ha något extra!


Och här är de! Ett par jättesöta skålar för vatten och mat med passande text på, thihi. Bara 49 spänn på Arken. Jag måste nog handla henne ett par till så det blir lätt att byta och diska, så otroligt söta skålar ju!


En kattbädd har inte alls varit lätt att hitta, men taaadaaa! Denna som såg ut att passa en liten prinsessa gillade hon mest att leka runt i när jag tog ur kudden ur den, hoppa i och ur och ta med leksaksråttorna. Men hon sussar nog även sött däri snart skulle jag tro. Inte för ofta bara. Det är så mysigt när hon kommer och lägger sig spinnande vid våra fötter och när vi sen vaknar ligger hon istället på rygg helt däckad med tassarna åt alla håll mellan mig och sambon. Thihi.
Också köpt på Arken för bara 129 spänn. Yay!



Trixig aktivering av kissen

Så duktig min lilla Myra är! Även fast hon var lite trött och seg vid tillfället så ställde hon ju såklart upp för godbitarnas skull!



En av anledningarna till att jag valde just den sibiriska katten var att den är lite hundlik till sättet, och det syns ju ändå rätt tydligt här. Thihi. Att de även används som cirkuskatter i Ryssland säger en hel del. Wiiie!

Jahapp, då var det bara att fortsätta träna. Ska även passa på att shoppa mig en clicker som man tränar hundar med. Spännande!

Misse och matte

Myra är inte världens mest enkla katt att bli fotad med. Man får ha tålamod så in i Norden! Thihi. Men jag ville ju så gärna ha en bild på båda oss och efter ett tag lyckades jag i alla fall någorlunda. Wiiie! Hon tittar näääästan in i kameran ju... eller hur? Thihi.



Kattfisk

Igår fyllde lilla Myra hela 5 månader! Så stor hon börjar bli, och liknar för var dag mer och mer en fluffig sibbe. Hon har fått så långa tofsar i öronen och en början till lite ovanpå dem med. Lång gosig päls, klargröna ringar runt pupillerna och en stor vacker plym till svans istället för det där söta lilla snöret hon hade när hon kom till oss. Världens vackraste lilla pälskling! Wiiiie!


Hennes absoluta favoritplats verkar vara i fiskehåven. Så snart vi ställer fram den en liten stund innan vi ska ut och fiska så kryper hon in där och lägger sig och sniffar. Måste verkligen lukta jättegott för en liten kisse. Thihi.


Flygmyra

Växtvärk, kan katter ha det? Så som Myra skjuter iväg så borde hon ha det!


Ett ordentligt matvrak är hon minsann! Goffar i sig allt hon kan få fatt i!

Hon börjar bli en riktigt stor misse. Grönögd snart till och med misstänker jag. Hon har börjat få en klar grön ring runt pupillerna. Så läckert! Svårt att fånga på bild bara så som hon flänger runt!

Myra är en riktigt smart katt. Hon kan hjälpa till att sy upp gardiner...


...möblera och och städa inför en lägenhetsvisning...


...klättra i riktiga träd...


...sitta vackert på kort...


...och utforska vintern med stor nyfikenhet.


I helgen kom äntligen hennes efterlängtade klätterträd från PWSS zoo. Vilken kundservice de verkar ha! Han som hade hand om allt körde hit ett gäng prylar till folk i Uppsalatrakten som hade beställt och sen var det bara att komma och hämta. Jättetrevlig prick och meddelade hela tiden om lagerstatusen, när möbeln kom in till dem och hur allt låg till. Rekommenderas varmt!

Hålla sig var inget Myra kunde göra, hon skulle fram och klösa på pelarna så snart de packades upp ur lådan. Lådan som dessutom var väldigt rolig att hoppa in och ut ur med allt prasslande papper inuti.

Myra älskar sin nya möbel. Det första hon gjorde när hon fick den dock var att klättra allra högst upp och sedan hoppa två meter rakt ner på hårda golvet! Galning! Lilla lilla tokiga kisse! Jag tänkte att nu var det veterinärbesök nästa... men nejdå, det där klarade hon finemang tack och lov!


Uss uss! Man får ju hjärtklappning av små kissekatter! Nu har hon i alla fall lugnat ner sig lite och använder bordet bredvid för att hoppa ner på det först innan golvet. Men det tar nog inte lång tid innan hon klurat ut hur man kommer ner på bästa sätt istället.


Leksakerna ska såklart med upp i trädet de med...


Nä matte, nu får du sluta fota. Jag pallar inte vara med längre! Jag vill sova! Igen!

Nya breddgrader

Ojoj, nu har det hänt mycket för lilla Myra på sistone! Och när Myras uppfödare Lotta (www.clarellis.se) så snällt länkade till mig på sin blogg så måste jag ju bara passa på att uppdatera lite om lillflickan.

Både min ena brorsa och mina föräldrar har varit kattvakter lite nu på sistone. Så snällt! Tack tack! Hon måste ju få lite sällskap i alla fall när vi måste jobba över och måste vara borta för länge, eller springer på flugfiskemässan som igår. Det skär i hjärtat ju om hon ska vara ensam alldelse för länge! Uss uss. Hon är ju bara en liten söt kattunge än stackarn.

När hon kunnat gå i selen bra nu ett tag förresten så fick hon kika ut en liten vända på balkongen och loftgången. Hon sniffade på allt, det verkade riktigt spännande med nytt överallt!
Men efter en stund gick hon in självmant igen, det var nog lite kallt ute för henne, och mycket tryggare hemma.


Hon har börjat lyssna till sitt namn redan, vilken smart katt! Hon har redan förstått att hon heter just Myra numera. Vad roligt med en kattras som är lite mer lättlärd verkligen! När man ropar på henne kommer hon som skjuten ur en kanon! Om hon inte är upptagen med nån jättekul leksak förstås, då är det svårt att slita sig. Thihi.

Bada var lite läskigt i början tyckte hon allt, hon jamade som en tok, det gick inte att sätta ner henne i lite vatten så det fick vi bara glömma. Men att hälla vatten över henne och massera i kattschampoo verkade fungera bättre, jamade inte en enda gång av protest. Jag tror nog hon tyckte det var lite mysigt till och med.

När vi torkade henne började hon spinna direkt. Och så gott hon luktade sen! Myspys!


Något riktigt busigt har hon inte ställt till med än så länge, men det kommer nog det med, särskilt när hon lyckas hoppa upp på köksbänkarna! Vi får hålla i kryddhyllan! Hehe.

Just ja, måste ju få passa på att säga att vi just vunnit budgivningen om en lägenhet så i slutet av maj bär det av. Inte så långt nej, samma område, bara några hus bort då vi trivs så otroligt bra i den här föreningen. Men vi byter från en tvåa till en trea. Wiiiie! Hobbyrum coming up! Synörden i mig och radiobilsnörden i sambon jublar av lycka! Lyxigt kök och badrum med bubbelbadkar och kaklat riktigt kungligt  går inte av för hackor det heller!
Och en perfekt gräsmatta nedanför där Myra kommer få tassa fram och tillbaka och undersöka, och även i parken förstås. Hoppas hon också kommer att trivas det på nya stället!

Vad trögt det var att få hem ett klösträd då! Geckozoo.se är inget jag rekommenderar kan jag säga... Min sambo ringde och pratade med dem. De skulle kolla upp beställningen och ringa upp om svar om en kort stund. Men ingen ringde upp så min sambo fick ringa upp dem återigen. Då svarade de att de inte ringt upp för att möbeln hade utgått! Men kom igen! Det kan ju vara bra att veta sånt som kund så man inte sitter och väntar! Uss uss...


Men nu är samma coola klösträd beställt från ett annat ställe istället som verkade mycket vettigare och trevligare, trädet skulle komma i slutet av mars nu, så hoppas Myra står ut en stund till. Stackars lillflickan vill ju hoppa och leka ännu mera skulle jag tro!


Tidigare inlägg
RSS 2.0