Så mycket man har hunnit med på sistone. Klampa i skogen är en av grejjorna. I jakten på de gula kantarellerna i Vedyxaskogen hittade vi inte bara det vi skulle ha utan även en hel massa blåbär! Jag som trodde de hade torkat bort vid det här laget, men icke! Inte lika stora och fina söm förra året och de växte väligt glest. Men blåbär var det! Mums!
Flera underliga svampar fanns det lite här och var. Man borde läsa på och lära sig några fler än gul kantarell, trattkantarell, fjällskivling och svart trumpetsvamp. Thihi.
Skogspromenader är bra sköna. Få gå lite vilse, bli borttappad, lessna på gula löv som liknar kantareller, akta sig för fästingar och bli överlycklig när man hittat sina kära svampar! Nä, men det finns nog ändå inget bättre än att få vara ute i naturen. Vilken frihet till skillnad från stadens gråa betong!
Jodå, skördade gjorde vi en hel del. En liten hink blåbär och en keps kantareller. Jippie!
Kantarellerna stektes i smör och fick bli tillbehör till den nyuppdragna gösen tillsammans med hemgjord vitvinssås och kokt potatis. Vilken middag!
Och av blåbären blev det bland annat enkel efterrätt tillsammans med en skvätt mjölk.
Ikväll blev det kräftpremiär förresten. Efter att de tinat två dagar i kylen kunde jag inte motstå dem längre och med sambons timjan och kantarellpaj blev det en riktig tisdagshit såhär efter efter att damgympan äntligen haft premiär den med ikväll. Åh, så jag har saknat den! Jag blev så glad att jag shoppade mig ett par nya gympabrallor! Thihi.
